En del av ett miljonprojekt

Nu har jag nått mitt mål i Rinkeby... Kom till T-centralen och såklart var Simon lite försenad så jag satte mig ner på en bänk... Spejade lite omkring mig och fick syn på någon som verkade bekant... Tittade lite närmare och såg att det var Magnus och Camilla... Högodds... Av över en miljon människor så träffar man på dem och på en gång styrs morgonkvällens aktiviteter upp... Efter några minuter kommer Simon och han och jag går ner för rulltrappan, tar en till trappa ner, och en till, går ett par kilometer och så står man vid rätt perong... Sju minuter kvar tills t-banetåget skulle komma, däremot förvandlas sju minuter till 27 eftersom det blev fel på det vi skulle åka med... Ja, till slut fick vi kliva på och hade även den enorma turen att få sitta ner... 17 minuter senare är vi i Rinkeby... Mitt första besök i denna del av Stockholm som folk bara pratar om... Ett miljonprojekt, ett ställe för folk att bo... Jag slås av känslan av att vara utomlands... Luktar nå konstig mat och ja, man kände sig ganska ensam om att vara från Dalarna... Jag och Simon gick, och gick, och kom till slut till hans lägenhet... Det är tomt, kalt, ingenting.. Golvet påminner om min gamla låg-/mellanstadieskola, ja, jäkligt tomt kan man säga... Japp... Kan även avslöja att Simons dator redan börjat krångla, jag brukar ju annars vara en expert på att få den att krascha ihop... Dags att ge sig iväg...